|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Gudstjänstutskottets betänkande
2006:4
|
|
|
|
Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen och jungfru Marie bebådelsedag
|
|
|
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motionerna 2006:57, Ändringar i Kyrkoordningen avseende jungfru Marie bebådelsedag och 2006:58, Ändringar i Kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen. Motionären föreslår i sina båda motioner att firandet av jungfru Marie bebådelsedag respektive alla helgons dag och alla själars dag ska infalla vid andra tidpunkter än idag. Utskottet vill inte medverka till att jungfru Marie bebådelsedag flyttas eftersom det kan innebära att dagen får en försvagad ställning. När det gäller allhelgonahelgen har en förankringsprocess i motsatt riktning än motionärens pågått i församlingarna sedan alla själars dag infördes 1983 i Den svenska evangelieboken. Därför föreslår utskottet Kyrko-mötet att avslå motionerna 2006:57 och 2006:58.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:57
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:58
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2006:57 av Per Ingvarsson, Ändringar i kyrkoordningen avseende jungfru Marie bebådelsedag
Kyrkomötet beslutar att ändra 28 kap. 1 § kyrkoordningen, Kyrkoåret, avseende jungfru Marie bebådelsedag till följande lydelse:
jungfru Marie bebådelsedag
|
den 25 mars (om denna dag infaller under Stilla veckan firas den lördagen före palmsöndagen)
|
Motion 2006:58 av Per Ingvarsson, Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen
Kyrkomötet beslutar att ändra 28 kap. 1 § kyrkoordningen, Kyrkoåret, avseende alla helgons dag och alla själars dag till följande lydelser:
alla helgons dag
|
den söndag som infaller under tiden den 26 oktober – den 1 november
|
alla själars dag
|
lördagen efter alla helgons dag
|
Utskottet
Bakgrund
Helgdagsreform
1772 genomfördes en helgdagsreform som kallats ”stora helgdagsdöden” i syfte att drastiskt minska antalet arbetsfria dagar. Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet. Alla helgons dag flyttades då från den 1 november till närmast liggande söndag. 1885 gjordes försöket att flytta bland andra dagar jungfru Marie bebådelsedag till en söndag, men förslaget avvisades. Regeringen begärde att 1951 års kyrkomöte skulle lämna ett yttrande över ett nytt förslag där alla helgons dag skulle flyttas från en söndag till en lördag och att jungfru Marie bebådelsedag flyttades från det tidigare fasta datumet 25 mars till en näraliggande söndag. En svårighet med den senare ändringen var att helgen kom att skjuta undan någon av de centrala dagarna i fastan eller passionstiden och därmed rubba periodens rytm. Fram till 1953 var jungfru Marie bebådelsedag en röd dag, men flyttades då till den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars. Alla helgons dag flyttades samtidigt från sitt fasta datum till den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november.
Jungfru Marie bebådelsedag
Dagen har i kristna länder firats sedan 600-talet och hänger samman med Jesu födelse, den 25 december nio månader senare. Det folkliga firandet av jungfru Marie bebådelsedag eller Våffeldagen, äger fortfarande rum den 25 mars.
Allhelgonahelgen
Sedan urkristen tid har en mängd helgondagar firats till minnet av enskilda helgon, men då dessa blivit många behövdes en dag som kunde inkludera alla helgon. Sedan 800- talet har alla helgons dag, den 1 november, firats för att församlingen skulle minnas det samlade vittnesbörd som helgonen gett. Seden att denna helg smycka gravarna hade vuxit sig allt starkare. Därför ändrades i och med 1983 års svenska evangeliebok följande söndags namn från att vara en i raden av trefaldighetssöndagar till att bli söndagen efter alla helgons dag eller alla själars dag.
Liturgiska nämnden
Lutherska världsförbundet tog 1968 initiativ till en gemensam luthersk revision av kyrkoårets texter. För den svenska representationen i kommittén svarade Liturgiska nämnden. Arbetet har sedan av Liturgiska nämnden redovisats för 1968 års kyrkohandbokskommitté och för 1975 års kyrkomöte lades en motion fram med samma innehåll.
I motionen 1975:72, som behandlades av beredningsutskottet, redovisas tre riktlinjer som styrande faktorer under arbetets gång: 1. Påsken förstärks och fastans söndagar får en starkare markering. 2. Söndagens ställning understryks, särskilt för fastans del, så att inte den ordinarie söndagen kommer att undanskjutas av annan helgdag. 3. Relationen kyrklig kalender – borgerlig tideräkning kan förutses bli alltmera upplöst. Detta bör varken resultera i kyrklig reduktion av helgdagar eller i förläggande av helgdagar till söndagar eller nya dubbelhelger. Motionärerna menar istället att mycket talar för en kyrklig profilering genom firande av gudstjänster på vardagar. Skälen till att firandet av jungfru Marie bebådelsedag föreslås flyttas till den 25 mars var dels att dagen helt bryter karaktären denna viktiga tid under kyrkoåret, dels att helgdagen skjuter undan viktiga söndagar i fastan.
Beredningsutskottets mening var att en samlad översyn av kyrkoårets struktur och av evangeliebokens texter och böner är önskvärd och att arbetet bör bedrivas utifrån de riktlinjer motionärerna redovisar. När det gäller jungfru Marie bebådelsedag genomfördes inte förändringen.
Motion 2001:93
Gudstjänstutskottet behandlade i sitt betänkande G 2001:7, motionen 2001:93, om att alla helgons dag åter skulle få bli allmän helgdag. Utskottet kunde då konstatera i enlighet med Läronämndens yttrande Ln 1994:506 att utformningen av kyrkoåret undergått och fortfarande undergår förändringar. Då många människor kommer till kyrkogården för att tända ljus på de anhörigas gravar under lördagen, alla helgons dag, finns det en tydlig tendens att också minnesgudstjänsterna firas denna dag. Vidare menade utskottet det vara viktigt att allhelgonahelgen firas under ett veckoslut, då det ger förutsättningar för dem som har sina anhörigas gravar på annan ort än hemorten att besöka dem. Avslutningsvis menar utskottet att Svenska kyrkans medarbetare och församlingar har en angelägen uppgift att i möten med människors existentiella frågor tydliggöra innebörden i den kyrkliga allhelgonahelgen, detta särskilt med tanke på de nya kulturyttringar som uppstått i och med firandet av Halloween.
Motion 2002:116
Med anledning av Kyrkomötets behandling av Den svenska evangelieboken 2002 inkom motion 2002:116 om placering av jungfru Marie bebådelsedag, där motionären föreslår att den aktuella dagen flyttas så att den infaller den 25 mars. Motionen avslogs av Kyrkomötet.
Motion 2003:40
I motion 2003:40 föreslås en ny uppläggning av kyrkoåret till nästa evangeliebok. Jungfru Marie bebådelsedag, alla helgons dag och alla själars dag ingår som delar i motionen. Enligt förslaget firas jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars och alla helgons dag och alla själars dag i vecka 44 i stället för under tiden 31 oktober till den 6 november respektive söndagen efter alla helgons dag. Motionären menar att allhelgonahelgen aldrig skulle komma att skjuta undan någon annan söndag till skillnad från i dag då någon av söndagarna 20 till 24:e efter trefaldighet faller bort. Läronämndens uttalar i sitt yttrande 2003:19y att det inte finns anledning att nu avge sakyttrande över förslag till ny revidering då Kyrkomötet 2002 beslutat fastställa Den svenska evangelieboken.
Motionerna 2004:12, 2004:13 och 2004:14
I Gudstjänstutskottets betänkande 2004:3 behandlades motionerna 2004:12, 2004:13 och 2004:14 om ändringar i kyrkoordningen med avseende på vissa kyrkliga helgdagar. I motion 2004:12 presenteras ett förslag om att fira kyndelsmässodagen, midsommardagen, den helige Mikaels dag, tacksägelsedagen och alla helgons dag efter veckonummer istället för som nu en söndag mellan vissa utsatta datum. Motionären menar att skolornas höstlov oftast men inte alltid sammanfaller med allhelgonahelgen och att det är konstigt och ologiskt när dessa infaller olika helger. När det gäller skolor, arbetsplatser och föräldrar som delar vårdnaden av barnen går vi enligt motionären mer över till att räkna veckor.
I motion 2004:13 föreslår motionären två alternativ som omfattar alllhelgonahelgen. Enligt det första alternativet ska alla helgons dag och alla själars dag byta plats och enligt det andra alternativet föreslås alla helgons dag infalla söndagen i vecka 43 och alla själars dag lördagen i vecka 44.
I motion 2004:14 föreslår motionären att jungfru Marie bebådelsedag bör infalla den 25 mars som sammanfaller med det svenska folkets firande. Med förslaget kommer heller inte midfastosöndagen eller femte söndagen i fastan falla bort så ofta som i nuläget. Enligt motionären lästes tredje årgångens texter för femte söndagen i fastan endast en gång under tiden förra evangelieboken användes. Motionären menar också att förslaget bidrar till att dagen inte infaller så tidigt som den med nuvarande system kan göra. Förslaget innebär också att vi ofta kommer att fira helgdagen en vardag. Med tanke på att många har svårt att få tid på helgerna skulle det enligt motionären tilltala många att få fira en festlig Maria-fest en vardag.
Utskottet kunde då konstatera att de förslag som motionären väckt i de behandlade motionerna helt eller delvis sammanfaller med förslag som tidigare varit upp till behandling i Gudstjänstutskottet och hänvisade till tidigare överväganden av förslagen i betänkandena G 2002:1 och G 2003:3. Vidare menar utskottet det inte vara motiverat med ytterligare över-väganden kring dessa frågor.
Lagändring
Om en överrensstämmelse med den borgerliga kalendern fortfarande ska gälla bör även en förändring göras i 2 § lagen (1989:253) om allmänna helgdagar, en lag som helt motsvarar den som nu finns i kyrkoordningen och som funnits sedan 1953.
Överväganden
Motionären föreslår i sina båda motioner att firandet av jungfru Marie bebådelsedag respektive alla helgons dag och alla själars dag ska infalla vid andra tidpunkter än idag. Utskottet anser att jungfru Marie bebådelsedag är en viktig högtid på kyrkoåret som kan firas både den 25 mars och på den angivna söndagen.
Utskottet vill understryka vikten av att Mariadagar firas och vill därför inte medverka till att jungfru Marie bebådelsedag flyttas eftersom det kan innebära att dagen får en försvagad ställning. Denna söndag är dessutom ett välkommet avbrott i fastan, en ljus söndag mitt i det mörka allvaret och en betydande musikhelg med tillfälle att framföra Maria-musik.
När det gäller allhelgonahelgen har det i församlingarna pågått en förankringsprocess sedan alla själars dag infördes 1983 i Den svenska evangelieboken, där alla helgons dag firas på lördagen och alla själars dag firas på söndagen. Detta är ett skäl till att inte genomföra den av motionären föreslagna förändringen. Utskottet föreslår att Kyrkomötet avslår båda motionerna.
Uppsala den 29 september 2006
På Gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson
Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Timmy Leijen, Ulla-Britt Emanuelsson, Carina Hallesten Hansson, Anna Karin Hammar, Mats Hagelin, Ingegerd Flock Andersson, Lisbet Båfält, Gerd Johansson, Anna-Sara Tornberg, Fredrik Nilsson, Kerstin Hesslefors Persson, Marianne Kronbäck, Christina Holmgren och Kaya Ålander.
Biskoparna Martin Lind och Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
